Kaka på kaka, så jobbigt.

Den här dagen har varit så sjukt jobbig och jag trodde aldrig att arbetsdagen ville ta slut. Jag kan börja med att tala om att de håller på med inskolningar för fullt på 6års, killarna leker macho och ska vara värre än de andra och överrösta varandra. Allt för att de ska bli accepterade. Medans tjejerna är lite lugnare och lättare att ha och göra med. De är helt sjukt fulla med energi. Man får säga till sjuttioelva gånger med 10 sekunder senare är allt ändå glömt och det känns som att man själv går på "repeat".. jaja, det var början.

Då kan jag ju bara tala om att allting blir 10ggr jobbigare när man har sån frutkansvärd mensvärk så det heter duga, att man knappt kan varken sitta eller stå utan att det känns som hela magen får en stor trästam inkörd och trycker bak mot ryggen och sen vrids om. Sen blir det än lite jobbigare när ungarna ska vara och klättra på en, som om det inte vore nog jobbigt. Och igårkväll kunde jag knappt somna för att min rygg börjar fåna sig igen och gör ont, det håller fortfarande i sig.

Allt detta bli påfrestande, och att det ska vara allt på en gång enda dagen jag jobbar 08-16 den här veckan. Så nu är jag rätt slut och ska inta sängläge och läsa lite i boken jag håller på med.

Klart slut. / Tina-pina.
(en 2årig flicka på dagis kallar mig för det och idag kom hennes föräldrar och hämtade den äldre brodern på 6års och såg mig "men hej Tina-Pina!" och jag tycker faktiskt att det är rätt okej, för från första början kommer det från en flicka som inte ens hade fyllt två år knappt när hon började säga det, så det är ju lite sött.)



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback