Jag har hunnit jobba två timmar, och den här dagen, den pissar inte på
mig. Kan kanske bero på att jag valde att promenera till jobbet istället
för att ta cykeln i halkan. Och nu sitter jag hemma på min för en gångs
skull långa lunchrast.

Har hunnit laga käk och ätit, tagit en glass som efterrätt fast att jag åt den
medans jag lagade maten. Tagit upp lite renkläder samt packat väskan jag
ska ha med mig tillbaka och stoppa i bilen eftersom jag far till min underbara
J direkt efter jobbet idag.

Och jag måste säga att imorse var jag så äckligt opepp på att jobba men eftersom jag skulle få långlunch och att jag ska ha livsviktigt med ena fritidstvåan så var jag tvungen att masa mig upp och det var ändå lite lättare då jag visste att jag fick lång lunch. Men att vara på sexårs, fy bubblan så kul det var! Kan nu lätt erkänna att jag saknat att vara där, och barnen är ju helt underbara. Inom loppet av 10 minuter hade jag fått en teckning. Sen så var jag som glad av att vara där så det var kul att småbusa med barnen också. Sen när jag skulle hem och hade tagit på mig jackan och sådär och skulle säga hejdå när de satt sig i samlingen igen så sa de "hejdå Tina", allihopa. Och vinkade. Det gjorde mig glad.

Nu laddar jag batterierna för 4½ timmes jobb till.
Med lite gott humör så går det säkert bra.