Kom igen nu.

Första gången jag inte känt mig totalt värdelös när vi spelat tennis tillsammans,
av sammanlagt 3 gånger.
Jag är inte bra, men idag orkade jag försöka hela vägen.
Och det känns så kul att vi tog oss iväg(fanns ju inget annat att göra). Och eftersom
jag var medveten om att jag är sämre än honom så försökte jag göra allt för att få
honom att springa så att han inte skulle bli alltför less. ;P

Nu väntar jag på att duschen ska bli ledig så att jag kan bänka mig framför fotbollen,
eller ja, vi ska bänka oss framför matchen. Håller tummarna för vårt älskade land.




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback