Vissa gånger när jag tänker på vänskap så vet jag inte hur jag ska definiera ordet. Eller jag vet hur jag tycker det ska vara, men det finns ju andra som definierar det på ett annat sätt och frågan är egentligen vad som är rätt eller fel.

Ifall att det är två parter säger vi, då ska ju båda stå för att höra av sig till varandra. Eller hur? Visst är det normalt att lessna ifall att det bara är ena partern som gör det? Men om den ena alltid klankar ner på och anklagar den andra för olika bagateller, hur ska man hantera det? Ska man stå för den andres fel och alltid acceptera skiten som kommer haglandes emot en eller ska man sätta stop för det? Ja, jag är en sådan person som sätter stop för det. Jag tolererar inte att bli behandlad som skit när jag inte gjort något. Skulle det mot förmodan vara mitt fel så skulle jag faktiskt be om ursäkt istället för att försöka beskylla någon annan. Är det bådas fel, ja då säger jag det också, att det inte bara är jag som gjort fel. Ska man inte kunna erkänna sina egna fel och brister? Är det inte en tillstymmelse till fegt att anklaga någon annan för det fel man själv gjort?

Jag skulle väldigt gärna vilja ta upp ett exempel som jag ganska nyligen var med om, men eftersom det här inte handlar om att någon speciell ska bli uthängd så tänker jag inte nämna vad det handlar om. Kan inte folk bara fråga sig själva hurvida dom tycker om alla olika frågor kring vänskap? Men ibland tycker jag att jag får tolerera mer skit än vad som är rimligt av en person. Har ingen aning om det har med andra aggressioner att göra och att det allt som oftast går ut över mig eller om denne verkligen tycker att jag står för all dennes fel, att jag är värd att kasta all skit över eller att det bara helt enkelt är kul? Jag vet inte, men en sak är klar, jag ber inte om ursäkt eller förlåtelse för andras felsteg.

Jag gör inte allting perfekt, men jag försöker oftast höra av mig när det finns tid till att prata ett längre tag eller då det finns tid till att hitta på något. Vilket egentligen är ganska sällan, tyvärr. Men det finns de som hör av sig än mer sällan. Jag gör egna fel och har egna problem att ta itu med, men inte låter jag någon annan få ta skit för det.

Önskar nästan att jag var en sådan person som kunde sätta folk på plats och vara
så elak som det bara går, precis som många andra gör mot vissa av sina vänner.