Att älta är inte bra, jag vet.

Jag hatar när jag ältar saker om och om och om igen flera gånger. Skitjobbigt rent ut sagt. Förstår bara inte varför jag inte kan släppa det, borde ju som vara inpräntat i skallen nu såhär 5 månader senare, eller? För jag inser ju att det aldrig kommer att lösas, att de inte vill. Och att jag inte borde acceptera det som vad som helst om så skulle vara fallet. Men varför ältar jag det då? Är det för att jag någonstans hoppas i slutändan eller beror det på besvikelse för att de inte ens försökt? Kan inte sätta fingret på det. Tänker på det så ofta att jag blir irriterad på mig själv.


Kom inte och säg att vissa inte försökt, för då ljuger du!

2010-12-15 // 07:10:57
» svar

Ingen har då försökt prata med mig, nykter.

2010-12-15 // 15:47:27

Jag vet en människa som försökt ringa dig nykter, men det samtalet ignorerades bara. Sen är det inte så kul att försöka när du sagt sånna saker du sagt när folk väl träffat dig på krogen.

2010-12-15 // 21:39:14
» frida

Kan ju vara bra att försöka lösa de nykter inte på krogen med andra ord.

2010-12-16 // 09:33:04
» Tina

Träffade en på krogen och sa att jag inte ville prata då och att denne kunde återkomma nykter.

2010-12-16 // 16:35:52

Så du menar att du är perfekt och de andra har gjort allt fel? Att du inte har någon som helst del i detta?

2010-12-16 // 17:32:01
» svar

Jag har ingen del i att folk hoppar på mig utan någon som helst anledning.

2010-12-17 // 08:54:02

Hoppar på dig? Men det är väl dom det är fel på och inte dig? För du har försökt sååå mycket gissar jag?

2010-12-17 // 10:29:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback