Imorgon ska karln bort till på söndag, han ska vara med grabbarna. Som jag unnar honom det! Men jag är lite orolig över min kropp, min rygg. Hur kommer det att gå? För hittills har jag varit i behov av att kunna få avlastning vid middagstid efter att ha grejat hela dagen. Men vi måste prova, för jag vill verkligen att han ska få umgås med grabbarna. Kommer att åka ut till min syster med familj så lite avlastning har jag ändå möjlighet att få under dagen, och så ska vi baka lussebullar. 

 

Idag hade vi barnvakt ett par timmar då vi var iväg på en fin begravning och det var så härligt att fara för att hämta honom och han bara skrattade när han såg oss. Otrolig känsla! Sen satte han dock igång med sitt fake-skratt och det tyckte ju alla lät kul vilket gör att han fortsätter(såklart!). Men alltså, när hände det att min lilla spädis(okej, bebis) blev så stor att han lärt sig att fake-skratta? Låter sjukt kul när han gör det, han gör sig verkligen till. Fast det är ju klart att det är kul när man får respons på det, haha. Tiden går så fort!