Jag förundras över mig själv. När det är vinter och mörker ute allt jämt så är jag den personen som kan sova 12 timmar bara jag får, så när jag måste upp och jobba så vill jag egentligen bara få dra täcket över huvudet och somna om för att man känner sig så utslut. Det är mörkt när man går till jobbet och mörkt när man går hem.

Men nu har jag chockat mig själv två dagar i rad. Visst jag vaknade inte supertidigt igår, men 9.20 av mig själv(25 minuter innan väckarn skulle ringa) utan att vara trött gjorde mig stolt. Självklart hann jag mycket mer. Imorse så vaknade jag också innan väckarn, som ringde fem i sex första gången. J skjutsade hem mig när han for till jobbet och jag gick inte och la mig igen(som jag skulle ha gjort om det var mörkt ute) och så fick jag sommarkänslor(!) trots att det är snö ute. Känner mig lite halvt omänsklig men är så galet glad. Solen är så uppiggande!

Jag till och med pumpar musik ur högtalarna på hög volym och mår jävligt gott just nu!
Nästan så att jag skulle vilja ställa mig och dansa på mitt bord med glad musik spelandes.