Ifall att man sover dåligt under natten och man på morgonen har 35 minuter på sig att somna om och vakna igen somnar och sover djupt, och skönt. Varför är det alltid den korta stunden som är den bästa på hela natten de gångerna?

Känns som att jag levt i en liten bubbla då jag har jobbat idag på grund av att jag har känt mig trött och inte alls utvilad, men jag gjorde mitt bästa och det blev bra. Nu är det 2 dagar kvar av den här veckan så vitt jag vet. Helst av allt skulle jag bara vilja lägga mig och sova nu så att jag får vila ut ordentligt och vara pigg imorgon.

Träffade på en gammal kollega på affären idag också, från det stället där jag vikarierade mycket förut. Fy bubblan vilken glad Tina som gick ut efteråt, hon är ju bara hur snäll som helst den där människan. Det är inte konstigt att jag saknar att vara på det stället. Ifall inte de har en massa planering och så på fredag(som på tomtebo) så ska jag nog fara om och hälsa på där vid lunchtid. När man känner sig uppskattad på det där viset när man inte varit där på ett tag är så guld värt för självförtroendet.

Näe, se klart ugly betty och sen sova.