Kejsarsnitt.
2014-05-14 Alltså nu har jag fastnat totalt, började med att jag såg en film om kejsarsnitt, och så såg jag ännu några till. Har jag och min kropp gått igenom det där? Jisses. Jag har för första gången googlat "spinalbedövning" och sett nålen som kördes in i ryggen, inte konstigt att det kändes som det kändes. Och så har jag läst en del såhär i efterhand. Eftersom det blev akut så var det ingenting vi hade gjort innan och den enda förberedelsen vi hade var den som läkarna gav oss(otroligt bra på att informera). Tycker att det är otroligt att man inte känner själva snittet, att bedövningen tar så pass bra. Lite konstig känsla att nu veta hur det såg ut på "snittsidan" skynet. Men jag är otroligt glad att de inte tillåter kvinnor att föda sina barn i säte här, DET hade varit tufft.
Lite jag hittade från mama.nu och som stämde väldigt bra:
6 Hur känns ett snitt när man är vaken?
Man känner ingen smärta, men det är inget stillsamt ingrepp. Eftersom snittet är mindre än bebisen måste läkarna bokstavligen slita, vrida och dra fram barnet genom avskurna muskler och hinnor, vilket får mammans kropp att bölja och skaka. Det känns som om någon hårdhänt letar i magen som om det vore en handväska. En del kvinnor mår illa och upplever ingreppet som obehagligt.
Man känner ingen smärta, men det är inget stillsamt ingrepp. Eftersom snittet är mindre än bebisen måste läkarna bokstavligen slita, vrida och dra fram barnet genom avskurna muskler och hinnor, vilket får mammans kropp att bölja och skaka. Det känns som om någon hårdhänt letar i magen som om det vore en handväska. En del kvinnor mår illa och upplever ingreppet som obehagligt.
Jag mådde inte illa och upplevde det inte som obehagligt men jag kände hur de tryckte på magen för att tillslut höra ett "plopp!". J sa att hela britsen där jag låg bara skakade, men jag uppfattade aldrig skakandet. Jag var nog för fokuserad på att försöka lyssna på vad läkarna sade där bakom skynket och för att begripa att NU plockar de verkligen ut honom.
8 Hur medtagen är man?
Den som först kämpat i många timmar och sedan akutsnittats kan vara rejält slut. Men även efter ett planerat snitt är man trött och har ont. Första dygnen får man starka smärtstillande och kan vara groggy. En omfattande bukoperation är ingen lätt utväg om det är smärta man är rädd för. Det gör mer ont än efter en vaginal förlossning och det tar längre tid att bli pigg. Du måste stanna två till fyra dagar på bb.
Den som först kämpat i många timmar och sedan akutsnittats kan vara rejält slut. Men även efter ett planerat snitt är man trött och har ont. Första dygnen får man starka smärtstillande och kan vara groggy. En omfattande bukoperation är ingen lätt utväg om det är smärta man är rädd för. Det gör mer ont än efter en vaginal förlossning och det tar längre tid att bli pigg. Du måste stanna två till fyra dagar på bb.
Smärtstillande i mitt fall var 1 ipren och 2 alvedon var 6e timme tills jag tordes börja experimentera och se om jag kunde trappa ner och tillslut sluta. Och ont hade jag, sängliggandes 2 dygn för att sedan kunna börja sitta i rullstol 1dygn innan jag kunde gå på stapplande steg och bli utskriven. Kläder var inte alls speciellt skönt att ha på sig. Sjukhusskjortan var lätt skönaste plagget under bb-tiden.
Trackback