Den här dagen är ju bara allmänt pissig, redan från start.
Det känns som att jag bara skulle vilja lägga mig ner och
gråta. Det första jag gör är att vurpa som fan med cykeln
när jag är på väg till jobbet inför en massa människor i
halkan, slår höften och armbågen som satan(lär ju få ena
riktigt snygga blåmärken) och så blev jag ju så klart alldeles
blöt om ena byxbenet och fick helt enkelt gå så. Tro inte på
fan att jag ramlat en gång till idag när jag halkade på en
drös med löv och fick hela jackan nerlerad typ. Men ja, jag
vågade ändå cykla hem.

Jag har ont i huvudet och är skitjävla less, skulle bara vilja ligga framför tvn och mysa. Men samtidigt känns det så jävla ovärt för att jag vill egentligen inte ligga och bara göra ingenting själv, idag också(igår gjorde jag det och städade). Och J får jag inte vara med förns imorgon. Det känns så sjukt långt borta eftersom jag tackat ja till ännu mer jobb istället för min sovmorgon till 11.30 så börjar jag nu 8. Och så ska jag sluta 16 istället för 15. Peppen. Nej. Den här dagen är min fredag den trettonde, den pissar på mig. Det där med jobbet, varför tiderna är ändrade är för att jag ska fara som en jojjo mellan ena sexårset, ena fritidstvåan och fritidstrean.

Allt det här gör bara så att allt känns så meningslöst, just därför skulle
jag bara vilja lägga mig ner och gråta. Jag har ingenting vettigt att se fram
emot ikväll samtidigt som jag inte ens har ork till att knappt göra något.

En riktigt värdelös dag.