Det går inte en dag utan att jag tänker på hur sviken jag blev förra lördagen, och jag har ändå varit beredd att glömma det hela. Dom sa ju trots allt "vi tar det imorgon" och dom har fortfarande inte hört av sig. Besviken? Det kan man lätt säga. Trodde ändå att det fanns fler än jag som håller vad jag säger, det är en sån simpel sak. Det är inte så sjuhelsickes svårt att knappa ett nummer och ringa och prata, eller? Jag hoppas verkligen att ni ser det här!

Det har varit en underlig dag på jobbet idag pga en tråkig grej som skedde i lördags. Hela dagen har varit grå och de flesta har nog sörjt en hel del. På det så var jag trött eftersom att det var öppning för min del imorse, måndagmorgon wohoo. Sen resten av veckan har jag bara långdagar att vänta.

Jag vet inte hur många barn som sagt idag "jag kände inte igen dig först".
Själv förstod jag inte varför, jag var väl precis som vanligt? Men insåg kort
därefter att mitt hår är ännu lite ljusare sen dom såg mig sist och det är inte
varje dag jag går utan smink helt och hållet(ögonen brukar ju kunna få lite).

Jag har haft en toppenhelg, men det kommer mer om det sen.
Och bilder!