Det här hann vi göra.

När vi hade packat in oss i bilen och tankat fullt i tisdags så begav vi oss vid 13-14 tiden och rullade på rätt bra. Och ju mer klockan blev så insåg vi att vi inte skulle hinna ända till Leksand utan att behöva passera rättvik så vi slog läger i Ore på en mysig liten skogscamping med en stor sjö som utsikt. Beställde lite mat innan vi begav oss de 3.7 milen in mot Rättvik.

Helsefyr vad folk. Helt jävla vansinnigt. Vi parkerade vid slumcampingen och gick in till "centrum", på vägen dit passerade vi än det ena och det andra. Personer som hade parkerat sina rumpor på filtar och stolar längs trottoaren, bilar, cyklar, stolar, och ännu mer personer mitt i rondellerna. Det var människor överallt.(tror det kom fram senare att det hade varit runt 40.000 pers den kvällen, om inte mer). Vi hittade J´s kompisar som även dom var där nere innan vi gick tillbaka. Vi ville lägga oss i tid för att kunna fara så tidigt som möjligt på onsdagmorgon. Men vi satt på bryggan en stund och bara njöt av allt det fridfulla innan vi lyckades somna i tältet.

Där vi vaknade rejält frusna sju på morgonen efter. Fuktigt så in i bomben hade det varit under natten och ja, det drabbades vi av. Kan ju lova att det var skönt att stå och äta frukost i solen efter att vi hade packat ihop och väntade på att receptionen skulle öppna(åtta). Kring nio befann vi oss i leksand efter att ha kört igenom ett relativt dött rättvik(en och annan som satt utmed vägen som inte hade sovit och krossat glas hann vi få se). Slog upp tältet efter att äntligen ha hittat en yta som var ledig(behöver jag ens säga att campingen var fullbelagd?) innan vi gick iväg till mam och paps på andra sidan campingen och åt ännu mer frukost innan vi skulle in på sommarlandet. Där vill jag lova, där var det världens kö! Men vi tog oss in, körde gokart, sköt med luftgevär, badade, rännde över hinderbanan och åkte barnbergochdalbanan.

Innan middagen skulle vi duscha, det var det värsta jag någonsin varit med om!! Eftersom det var kö så fick jag lov att ta den som blev ledig. Klev in i duschen och vred på värmen, trodde jag ja. ISKALLT! Provade med allt, kollade om jag hade vridit på fel med mera. Det gick inte, jag hade endast iskallt kallvatten att ställa mig i. Tog huvudet först, det som är lättast att uthärda och fick brainfreeze. Jaha, kroppen då? Jo, det tog jag sist. Det var så kallt att jag stod och studsade där inne och hade svårt att andas samtidigt som jag gjorde allt så fort som möjligt. Det hade inte varit konstigt om jag hade fått urinvägsinfektion av det. Tänk er kallvatten, och så ännu kallare. Ungefär. Var så äckligt skönt att ta på sig kläder och kliva ut i solen sen.

Direkt efter middagen så for vi upp till campus och mötte upp J´s vänner som vi skulle tillbringa kvällen med inne i Rättvik. Skön känsla det där, åka raggarbil, dricka öl och lyssna på musik hela vägen in. Förbereda oss för Rättviksparken där Eva Eastwood spelade för kvällen. Vi infann oss på plats och svettades tillsammans med så många andra, liten lokal och smockat med folk. Men kul hade vi, och trevligt. Efteråt så åkte vi däremot runt en sväng med bilen innan vi begav oss "hemåt" igen. Vid halvfyra stod vi vid vårt tält beredda att krypa ner i sovsäckarna. Att sova i tält gör en rätt sliten, men vi var ännu slitnare i torsdags.

For in till Rättvik och kikade runt lite, promenerade i massor. Sen satte vi oss i bilen för en tur till Mora. Vi kom dit, till en sjudundrandes billkö så vi for tillbaka så fort vi kunde. Och när vi äntligen var framme så väntade en middag med grillat på oss. Yummie! Riktig mat. I regnet promenerade vi sedan ner på resturangen där folket satt och vi stannade och pratade en stund innan vi kände att det var dags att krypa till kojs inför morgondagen då vi skulle upp tidigt igen.

Duschen den morgonen var det skönaste. Den var varm, och man fick känna sig hel på nytt innan man åt frukost och checkade ut. Därefter var det runt 30 mil till Stockholm som väntade. Gick iofs väldigt fort, men innan vi fann en parkeringsplats där vi skulle kunna känna oss säker att lämna bilen så hade det gått en timme, vi landade på karolinska i ett videoövervakat p-hus. Sen hann vi prova på både taxi och tunnelbanan i stockholm innan vi befann oss mitt inne i gröten där vi fick en skymt av allt folk, nå affärer och till och med slottet innan vi blev hungriga.

Så vi tog oss ut till stadion där vi hittade en liten indonesisk resturang(Bali) och åt en kanongod middag. Sen skyndade vi oss i regnet till själva stadion och gick in till våra platser för att kika på DN-Galan. Var iofs förtävlingar när vi kom, men det var intressant att se det också. Det var intressant att se alltihopa live istället för på tv. Jag är mest facinerad över stavhopp och hundra/hundratio meter(både häck och vanliga hundra meter) måste jag nog säga. Men det var en härlig stämning när alla applåderade tillsammans för att heja fram svensken i stavhoppet och norsken i spjutkastningen. Vi begav oss dock 20-25 minuter innan allt var slut, mest för att slippa allt folk på tunnelbanan och ta oss iväg norrut igen så fort som möjligt. Så vi missade 3000 m hinder där Mustafa Mohamed ramlade och skadades. Vi tog oss ut till bilen och började bege oss hemåt vid tio över tio. Sträckkörning och hemma tjogo över fyra. Fan så skönt det var att lägga sig i sängen sen.

Shit, det har blev långt. Och ändå har jag inte berättat allt eller lagt ut nå bilder än.
Ska försöka dela upp det så bra som möjligt.




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback