Den här måndagen känns unken. Visst, jag tog mig upp imorse. Mest för att jag inte kunde andas genom näsan, jag är snorig fast ändå inte, på något konstigt höger. Och ja, jag har jobbat och dagen har gått bra. Men som många gånger annars så somnade jag ju efteråt också, jag är som en gammal tant. Men jag undrar om jag håller på att dra på mig en oönskad förkylning.

Skippade därmed träning. Måste försöka ta nya tag för imorgon, fast
iofs så ska jag bara ligga i soffan hemma hos J och bara lata då. Men
jobbmässigt måste jag ta nya tag.

Ibland undrar jag hur man ska kunna jobba 45 år till innan man får gå
i pension. Det är redigt lång tid, jag har inte ens levt en tredjedel av 65
år ännu. Någon fler som har funderat över detta?

Nu ska jag skära upp en blodapelsin och se på film.