Utelämnad vänskap i dagens samhälle.

Så skönt att det bara är imorgon kvar innan det är helg igen.
Det är efterlängtad. Nog för att veckan varit fram och tillbaka
men mestadels bra. Jag har varit på stan och kom hem fyra
plagg och två biljetter rikare och några hundra kronor fattigare.
Har sett Män som hatar kvinnor och tyckte den var helt okej.

Idag har varit mindre roligt. Magen har värkt. Tur det bara var åtta barn.
Sen har det pågått byggnationer av golv och tak inne på den avdelningen
där jag är i veckan samt på en breve medans vi varit i lokalerna. Så dagarna
har fått bli lite som dom blivit. Imorgon får vi inte vara där alls och måste ta
våra barn och hålla till på en annan avdelning.

Den senaste veckan har jag tänkt en del på en viss grej. Hur det kommer sig att folk "glömmer" så jädra lätt. Ifall man planerat in något, att ses eller ja.. vad som helst och sen när dagen kommer så.. jag vet inte, det är som att dom bara struntar i det för att få vara med andra som dom är med jämt. När man egentligen hittat en lucka där båda(eller fler) faktiskt har tid samtidigt. Eller varför man hör talas om grejer som hittas på titt som tätt men man aldrig får frågan längre om man vill haka på av personer som man faktiskt är vän med. Är man vänner då? Är det för att man har pojkvän?(Jag har faktiskt tid ändå vissa dagar.) Börjar tamejfan tvivla på vissa grejer. Speciellt när dessa klagar på andra när dom gör samma sak ibland. Dubbelmoral eller vad? Personligen så har jag inte ork att vara den som ska fråga hela tiden så jag väntar oftast ut sånt där och då blir vänskapen lite lidande hur trist det än är för att man saknar dessa personer(men gör dom det? troligen inte eftersom dom aldrig försöker). Men så en dag långt senare vill dom att man ska ställa upp och man gör det lik förbannat. Jag är inte arg eller något, bara funderationer om varför folk gör så mot så kallade vänner, varför dom inte ens försöker. Varför dom utelämnar folk och tänker "äh, hon har ändå annat för sig så vi orkar inte fråga, hon kommer ändå att säga nej" varpå personen kanske egentligen sitter hemma och gör mest inget annat än att försöka fördriva tiden. Jag tycker att en del personer ska bli bättre på detta och inte bara glömma och utelämna sina vänner. Folk säger hela tiden "VI BORDE ses och hitta på något snart för att det var länge sen sist". Tomma ord är vad jag säger. Andra är skitdåliga på att höra av sig till vissa för att ens försöka ses. Varför? Är det enda jag tänker och skulle vilja ha svar på.


Fan, nu måste jag ta tag i att städa och tvätta, urk!



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback