Jag känner mig i tid idag, ingen stress med andra ord. Och ändå är det en kvart tills jag måste fara. Klockan ringde samma tid, det var bara det att jag steg upp i samma sekund som den ringde. Än bättre blir det ju när man ser solskenet utanför fönstret och jag snör på mig shorts och linne det första jag gör. Dessvärre måste jag kanske byta lite eftersom vi inte går ut det första vi gör halvåtta.

Så ja, nu är det dags för jobb och det känns inte så farligt. :)