Varning för långt inlägg.

Ibland förundras jag över hur föräldrar agerar. Får barnen göra vad som helst? Vars drar de gränsen? Ska jag kliva in och be barnet göra si eller så? Blir föräldern till barnet arg då? 

Kanske ska börja från början. Vi var på öppna förskolan i eftermiddags, 0-6 år. Och det var barn i blandade åldrar och lagom många. Det är två föräldrar som är där med sina två barn var. Den enas var rätt mycket far på men för den delen inte stökiga, skrikiga eller så. Medan den andra hade lite mer högljudda barn, men inte alls jättehögt i början. Men efter en stund blir den äldre allt mer högljudd. S tyckte att hen var väldigt intressant och mitt under lek själv höjs bara rösten mer och mer till att bli skrik. Föräldern säger då "måste du vara så högljudd?". Barnet reagerar inte ens, sänker inte ljudet alls och föräldern går där ifrån. Jag tar då med mig S och går där ifrån vi också, för att fika. 

Efter fikat så leker vi vidare. Likaså det högljudda barnet, men nu har det tillkommit ytterligare ett barn. Så de jagar varandra, skriker, kastar leksaker utan att bry sig. Föräldrarna? Ja, vars faan är dom? Jo, den ena står i hallen och pratar med någon annan och den andra sitter i köket och dricker kaffe och tjattrar med sin kompis. Jag känner hur irriterad jag blir, och ser hur andra föräldrar tittar på just dessa barn. Till slut grejar jag inte mer och vi går in i ett annat rum där ljudet är mer humant. 

Helt ärligt nu, när man är på öf så är det föräldrarna som har ansvar för sina barn. Man kan inte låta dom fara omkring och skrika hur som helst när det är flera andra barn och föräldrar. Vet man om att man har ett barn som lätt blir uppe i varv och extremt högljudd så sättet man sug INTE i ett annat rum där man har noll uppsikt. Sådär låter det inte på förskolor annars, för att där är det personal som har ansvaret under dagarna och det tillåts inte att man får fortsätta att bete sig sådär. Man säger till, och funkar inte det så får man komma på en annan aktivitet som kan bryta mönstret.

Vi orkade inte stanna under sångstunden pga detta. Behöver jag ens skriva att både jag och lilleman var dyngtrötta båda två när vi kom hem så att vi gick och la oss när klockan var nästan halvfyra. Sen vi kom ut i tystnaden har jag haft huvudvärk. 

Visst! Jag hade kunna säga till antingen barn eller uppmärksamma föräldern, men vafan jag jobbade inte och jag tycker ju att varje människa ska ha lite vett på hur man gör på sociala mötesplatser. 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback