Jag försöker iallafall passa på att njuta av själva magen och rörelserna på insidan, för det är något jag vet med säkerhet att jag kommer sakna. Det är ju något av det mysigaste med hela graviditeten. Vätskan och foglossningen däremot är jag otroligt less på och vill bli av med. Och det kommer ju inte ske förrän den lille är ute. Sen skulle det ju vara skönt att inte känna sig som en val när man ligger i sängen och försöker vända på sig samtidigt som man ska ha koll på sina tre kuddar och täcket, haha. Och kul om karln klarade av att sova med mig varje natt, för som jag snarkar nu(låter som ett sågverk!) grejar han det inte riktigt. Jag kan ju på sätt och vis förstå honom, även om jag tycker det är tomt och trist. Men jag hör ju ibland att jag börjar snarka innan jag ens har somnat nu på slutet, så jag kan bara tänka mig hur det låter när jag verkligen har somnat. 

Det finns helt enkelt en del "biverkningar" som gör ont och en del som bara stör. Men det är det värt alla dagar i veckan!