Bilen blev som begravd.

Vi hade det trevligt igår, man träffar de mest otippade människorna men man blir lika glad ändå. Träffade på 3 olika som jag jobbat med till exempel vilket jag annars brukar slippa. Träffar på någon man visste vem det var för lite mer än 3 år sedan, om inte fyra? Och en hel drös andra, tänk att det är så många som går till samma ställe denna annandag. Men eftersom vi var ute och köade redan innan nio pga att vi hade varit för lata för att skaffa förköp och då blev kvällen lång. Men det var skönt att fara hem tidigare.

Tji fick vi. För när vi kom ut hade snöandet dragit igång och blåsten gjorde mina strumpbeklädda ben ingen stor tjänst, där stod vi och väntade på vår taxi som var försenad och mina ben var som två frusna stolpar, tur jag hade tagit med mig mössan i jackfickan(den varma jackan också som tur var) trots allt. Snön bara yrde och den biten vi fick gå från vägen in till huset täcktes mina ankelhöga klackar upp till kanten av den vita kylan.

Vi vaknar upp ganska sent, snön yr som bara den och man blir som ett litet barn som egentligen bara vill klä på sig alla varma vinterkläder och gå ut för att kasta sig i snön, tänk att allt som faktiskt kommit i vinter är pudersnö. Hur som helst så kollar jag ut på bilen och får en smärre chock. Den stod på skottad mark och den hade inte mycket snö på sig alls bara igårkväll, fullt körbar. Idag är den översnöad och man vet inte ens om man kan få ut den därifrån. Kolla bild! Och från J´s kompis som är ute och plogar och har gjort sedan fyra imorse berättar om hur bilar kört fast i snön bara sådär på vissa ställen och att bilarna står kvar. Galet.




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback